Barnen har nyss somnat och jag har satt mig vid datorn. Jag inväntar Linas matkasse. Under tiden lyssnar jag på musik och ska söka ett jobb som jag verkligen vill ha (sista ansökningsdag idag!) och planera veckan lite smått. Svårt egentligen att planera något när man har sjuka barn, allt stannar upp då. Isolde är fortfarande sjuk, nya vattkoppor kommer hela tiden och hon besväras av de nu också. Det har varit ledsna nätter trots alvedon och salva. On the plus side - hon vägrar blöjor på natten nu (hon har massa vattkoppor där och har jätte ont av de), så nu är vi officiellt HELT blöjfria. Jag är smått chockad att det gått så enkelt och tidigt, motsatsen av hur det gick med Gabbe. Men ja, alla barn är olika.

Blev en liten runda i området ute med barnen idag. Går inte bara vara inne flera dagar i rad även om de är sjuka. Alla klättrar på väggarna. Lite frisk luft gör nog dessutom mer nytta än skada när man är sjuk. Men hon orkade inte med mycket, efter knappt en kvart blev hon jätte trött och ledsen (trots att hon mer eller mindre bara satt i vagnen), så vi vände hemåt. Gabriel gick runt med en Malmö karta och fick för sig att man kan stoppa cyklister med de. Han sträckte fram den i luften och sa ”mamma, jag vill bara prova och se om de stannar”, haha de är så söta med alla roliga fantasirika tankar de har.

Nu har det gått över ett år sen Mac Miller dog. Min all time favorite artist, jag tröttnar aldrig på hans musik. Så så synd, han var så duktig, så mycket talang.

Gillar

Kommentarer

Jag vaknade 04:30 med tankarna flygandes i full fart. I mitt huvud kunde jag se en hel lång text ta form. Jag har länge velat börja skriva krönikor. Jag gjorde det förut. Snabbt tog jag tag i mobilen och fick ut en hel krönika. It needs some work, men alltså gud.. ibland blir jag själv chockad över hur min hjärna fungerar. Det känns som jag har oändligt med energi inne i huvudet. Oändligt med kreativitet. Det är aldrig aldrig lugnt eller stilla i mitt huvud. Aldrig någonsin. Det är en tornado av tankar som bara sveper fram och tillbaka. Min psykolog sa att om jag bara tagit all den energin som jag lägger på en miljon platser i huvudet och fått hjälp med att rikta den mot en sak i taget (och nu skriver jag i mina egna ord), hade jag gjort det med en sån fucking kraft. Tänk, all den energin på en sak (!). Men det är lättare sagt än gjort (åter till psykologens ord) när fokusen är splittrad och läggs lite här och var, fram och tillbaka, för att slutligen istället trötta ut min hjärna och inte få ett skit klart. Story of my life. Men, nu ska jag inte vara negativ, jag har ju faktiskt tagit tag och jobbar på saker och ting 😁

Gillar

Kommentarer

Vi har haft en mysig dag. I normal fall brukar Isolde bli jätte ledsen och skrikig när hon är sjuk, men denna gång är hon bara seg och vill mysa. Vi har spenderat dagen mer eller mindre i soffan framför tv:n. Hon mår sämre idag (även om hon ser glad ut på bild haha).

Tur att hon knappt fått några i ansiktet. De flesta sitter på ryggen/magen/rumpan. Och i hela hårbotten. De i håret verkar besvära henne mest.

Gabriel fick syn på Isoldes prickar första gången idag (det ser värre ut i verkligheten än på bild) och han blev så ledsen. Jag var verkligen inte beredd på det. Han bara tystnade och ögonen fylldes av tårar. Han kröp ihop på golvet vid sin säng. Jag tröstade honom och sa att det är bara prickar när man är lite sjuk och att de försvinner snart, att alla har det när de är små och att mamma och pappa också haft det, att man inte behöver bli orolig och att det inte är något farligt. Jag frågade honom vad det var som gjorde honom ledsen och han svarade ”jag vill inte Isolde ska ha prickar, jag vill inte hon ska ha ont”. Han var orolig, det syntes. Men vi pratade om det och det släppte efter en stund. När jag la henne ner på skötdynan var han dock snabb med att säga ”mamma lägg inte henne på ryggen så hon får ont av prickarna”. Min älskade känslige lille kille. Han är bara 4, men har sån empati. Det är en sak jag visste från stunden jag höll honom i min famn - han är en känslig en. Den historian och varför ska jag berätta en annan gång. Ni kommer inte tro mig när jag berättar.

Gillar

Kommentarer