I Marvels universum, finns en stor skurk som heter Thanos. Stor då i dubbel bemärkelse. Han vill ha balans i universum. En balans han vill uppnå genom att döda hälften av allt liv i universum. Eller om det "bara" är hälften av allt intelligent liv. Jag begrep inte riktigt.

Thanos skulle kunna vara fantasivärldens version av miljöaktivister. Många av dem, i alla fall. De vill ha en balans i naturen. En balans som de inbillar sig fanns innan mänskligheten, eller i varje fall innan industrialismen. En balans som egentligen aldrig har funnits.

Många miljö- och klimataktivister vill att massor av människor ska dö. Hälften räcker inte för dem. Å andra sidan håller de sig till den här planeten, och önskar inte livet ur ännu så länge okända livsformer.

Jag hittar inte på. Det finns åtskilliga uttalanden från kända aktivister om att människan är en pest, ett virus, en sjukdom eller liknande på jordytan. Miljöaktivister kan önska att bli återfödda som en mikroorganism som sprider en sjukdom som dödar de flesta människor.

För att inte tala om då, att de flesta klimataktivister vill ha en snabbavveckling av de fossila bränslena. Eftersom det är omöjligt att snabbt ersätta dem, innebär det kronisk energibrist, med åtföljande ekonomisk katastrof och kollaps för livsmedelsförsörjningen. Miljarder kommer att dö.

Jag begriper helt enkelt inte varför så många miljö- och klimataktivister hatar mänskligheten så mycket att de vill att de flesta av oss ska dö så snabbt som möjligt. De är också självmordsbenägna, eftersom de inte gärna kan hoppas på att undkomma själva.

Det är heller inget som hjälper miljön och naturen. Den lilla spillra av mänsklighet som skulle finnas kvar efter katastrofen, skulle vara fattig, desillusionerad och villig att göra nästan vad som helst för att överleva ännu en dag. Vi vet att fattiga inte har tid och råd att bry sig om miljön. Miljöförstöringen kommer antagligen att öka, trots en kraftigt minskad befolkning.

Varför vill aktivisterna ha den utvecklingen? Nog borde de klara av att tänka och inse konsekvenserna av vad de förespråkar? De är lika onda som Thanos.

Gillar

Kommentarer

Det är en gåta varför Stefan Löfven vill ha med det tillväxt-, människo- och miljöfientliga Miljöpartiet i regeringen. Det partiets miljöengagemang är bara ett spel för galleriet. Egentligen vill dess anhängare förstöra miljön, till exempel genom att peppra landskapet med tusentals fågel- och fladdemusdödande vindsnurror. Vi har ibland sett debattartiklar från den gröna tankesmedjan Cogito, som tycks stå Miljöpartiet nära och där det, precis som i partiet, inte verkar pågå mycket tankeverksamhet alls. Miljöpartiet är miljöflummets politiska gren. Cogito är dess tankesmedja. Miljöflummet innebär att använda påstådda miljöproblem för att ställa om samhället i en riktning som gör människor fattigare och mindre fria och som i det långa loppet kommer att öka miljöförstöringen. Miljöflummet är en religion, där dogmer står över logik, förnuft och vetenskap. Koppla ihop Cogito och att Miljöpartiet tycks välkommet i en socialdemokratiskt ledd regering, och vi får en debattartikel i DN om vad Miljöpartiet ska göra i regeringen. En debattartikel skriven av två företrädare för Cogito, Angela Aylward och Per Gahrton. Eller? De påstår sig vara före detta när det gäller Cogito, så kanske representerar de inte alls Cogito längre? Varför då alls nämna Cogito? De två berättar en anekdot om hur Frankrikes president Hollande tar avstånd från miljöflummet. Vilket i miljöflummarnas version blir att han inte är miljövän. Snälla nån! En absolut nödvändig förutsättning för att kunna vara miljövän är att ta avstånd från miljöflum! Fast naturligtvis är det inte en tillräcklig förutsättning. Även dem som inte vill ta någon miljöhänsyn alls, om det nu finns några sådana, och erkänner det, tar avstånd från miljöflum. Ju framgångsrikare miljöpartister anser sig vara i en svensk regering, desto värre kommer det att bli för Sverige och svenskarna. Ta bara det här med kärnkraft. Om de gröna vore riktiga miljövänner, skulle de erkänna att kärnkraften är bättre än alla alternativ och förespråka en utbyggnad. När de gröna propagerar för snarast möjliga avveckling av kärnkraften, visar det att de egentligen vare sig tycker om människor eller miljö. Det finns energislag som är billigare än kärnkraft. Det finns kanske sådana som har mindre miljöpåverkan. Och visst händer det att kärnkraft dödar människor, men alla andra energislag dödar fler människor per producerad kWh. Sammantaget är kärnkraft bättre än alternativen. Den är miljövänligare än de billigare alternativen. Finns det några miljövänligare alternativ, så är kärnkraften billigare än dem. Dessutom är den alltså säkrare än alla alternativ. Är det riktigt att kalla haverierna i Fukushima en katastrof? En ekonomisk katastrof är det för ägaren att få ett kärnkraftverk förstört. Mycket lidande blir det när människor, förmodligen tillfälligt, får lämna sina hem. Å andra sidan fick många andra sina hem förstörda av tsunamis. Det finns trovärdiga uppgifter om att två arbetare vid verket dödades i en av explosionerna. Det finns också trovärdiga uppgifter, från nationella och internationella myndigheter, som WHO, att inga människor skadades direkt av radioaktivitet med anledning av haverierna. En del människor kommer att få cancer av radioaktiva utsläpp, men så få att det nog inte kommer att märkas i den japanska cancerstatistiken. Den verkliga katastrofen var jordbävningen, och framför allt de tsunamis den orsakade. Nästan 19000 människor dog av det. Förtjänar då ett förstört kärnkraftverk att kallas katastrof? Aylward och Gahrton vill inte att skattemedel slösas bort på att återinföra värnplikten. Det är rimligt. Värnpliktiga riskerar att bli "kanonföda", dåligt utrustade och omotiverade soldater som lätt blir dödade, skadade eller tillfångatagna av fientliga styrkor. Fast tydligen vill Aylward och Gahrton slösa bort skattemedel på subventioner till usla energislag som aldrig kan bli lönsamma, som vindkraft. Och på att avveckla kärnreaktorer som fortfarande kan användas och är lönsamma. Var finns logiken i det? Men logik ska vi inte förvänta oss från miljöflummare. Deras religion är ändå lika ologisk som alla andra religioner.

Gillar

Kommentarer

EU-valet blev ett förebud om en kommande katastrof. Svenska medier förmådde hela 15,4 % av svenskarna att rösta på Miljöpartiet. Om svenska journalister skötte sina uppgifter och kritiskt granskade MP:s politiska förslag, skulle det partiet knappt få några röster alls. Som vi alla vet, är det inte alls så. MP får ingen kritisk granskning alls i svenska medier. Alla artiklar och nyhetsinslag om MP är välvilliga. Partiets företrädare verkar ha en gräddfil till tidningarnas debattsidor. Ofta bjuds miljöpartister in till Aktuellts kortdebatter trots att det är svårt att förstå varför ämnet skulle röra dem. Det värsta av Miljöpartiets många vettlösa förslag är väl ändå att de vill snabbavveckla drygt 40 % av svensk elproduktion, det vill säga den andel som kommer från kärnkraft. Någonting som kan ersätta all den kärnkraftsel finns inte, vad miljöpartister än påstår. Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven var tidigare fackordförande och visade då att han begrep att Sverige behöver kärnkraft under mycket lång tid framöver. Som partiordförande har han hållit en låg profil, kanske för att inte stöta sig med den stora och högljudda falangen av kärnkraftshatare i partiet. Riksdagsvalet rycker närmare, och Löfven borde få allt svårare att sova gott om nätterna. Risken är stor att partierna S, V, MP och eventuellt FI (om de kommer in i riksdagen) tillsammans får en majoritet i riksdagen. Han förväntas då bilda regering med åtminstone MP, och kanske också med resten, som dock kanske nöjer sig med att vara stödparti(er), vilket han innerst inne nog begriper kommer att leda till ekonomisk katastrof. Det blir ungefär som att lägga ned Sverige. Expressen påpekar att förväntningar och krav börjar bli starka. Per Bolund föreslås som finansminister. Vilket är ungefär detsamma som att sätta bocken som trädgårdsmästare. Sverige ska ställa om till 100 % förnybar energi, för "då kommer även jobben". Även Göteborgsposten har tagit upp Löfvens dilemma, på ledarplats. Bland annat med påpekande att huvudalternativet till svensk kärnkraft inte är vindkraft, utan finsk kärnkraft eller el producerad i fossileldade kraftverk. Det är måhända en skröna att en miljöpartist lär ha sagt "Vi behöver inte kärnkraft, för strömmen kommer ju genom två hål i väggen"? Problemet är att det verkar helt trovärdigt att en miljöpartist skulle ha sagt så. Det passar väl in på den kunskapsnivå miljöpartister verkar befinna sig. Vi som begriper att strömmen/elen måste produceras någonstans för att den ska finnas i de två hålen i väggen, är naturligtvis minst sagt oroade över att förslag att snabbt avveckla drygt 40 % av svensk elproduktion kan bli verklighet efter valet i höst. Miljöpartiet låtsas inte veta att deras förslag har prövats i andra länder och visats sig ge dåliga resultat. Tyskland har fått ökande koldioxidutsläpp och snabbt ökande elpriser efter sitt försök att avveckla kärnkraft och subventionera fram elproduktion med sol och vind. Undersökningar i till exempel Spanien, Storbritannien och USA visar att kostnaderna för gröna satsningar är enorma, att nyttan är väldigt liten och att varje framsubventionerat grönt jobb kostar många gånger fler jobb i branscher som tvingas betala för subventionerna och höjda elkostnader. Miljöpartiets politik kan inte fungera teoretiskt och den har visat sig inte fungera i praktiken. Ändå framhärdar de. Ändå gullar svenska journalister med MP. Begriper dessa journalister vad de håller på att ställa till med, när de särbehandlar MP och inte ägnar sig åt någon kritisk granskning alls? Inte bara svenska journalister gullar med Miljöpartiet. De flesta svenska rikspolitiker verkar heller inte vilja vara kritiska. Borgerliga politiker kanske inbillar sig att MP skulle ställa upp på att stödja en borgerlig regering? Det är i så fall en märklig förmodan. MP har alltid varit ett extremistparti med fullständigt orealistiska förslag till miljö- och energipolitik. Med tiden har partiet dessutom blivit alltmer vänster. Borgerliga partier bör inte ens tänka tanken på att göra upp med MP. De borde i stället ta debatten och påpeka vilket recept på katastrof Miljöpartiets förslag egentligen är. En av få borgerliga politiker som har kritiserat Miljöpartiet, är kristdemokraten Mats Odell, som tydligen har lyckats förmå Svenska Dagbladets debattredaktion att ta in ett inlägg av honom. Det är självklart, för alla utom gröna flummare, att nedläggning av kärnkraften leder till ökande koldioxidutsläpp. Sol och vind kan inte ersätta. Och det gäller inte bara under "överskådlig framtid", som Odell skriver. Det gäller i all framtid. I alla fall så länge det finns många människor som behöver mycket el. Det enda som skulle kunna ändra på det är om någon uppfinner ett sätt att lagra stora mängder el eller material som är supraledande i de temperaturer som förekommer utomhus i naturen. Det förstnämnda är knappast sannolikt, då forskning har pågått i mer än 100 år, utan att få fram något klarar att lagra mer än ganska små mängder energi. Det sistnämnda är kanske möjligt, men verkar ligga långt bort. Varför supraledande material vid normala temperaturer, förresten? Jo, därför att då går det att göra ledningar där elen kan färdas med väldigt små förluster och därmed kan transporteras långa sträckor. I princip skulle den kunna transporteras från jordytans dagsida till dess nattsida. Enormt stora solelanläggningar skulle då, åtminstone i teorin, kunna stå för en stor del av världens elbehov. Frågan är dock om de ens då skulle vara politiskt och ekonomiskt möjliga? Det finns ett alternativ till att ersätta kärnkraftsel med import eller fossileldade kraftverk. Det är att dra ned på elanvändningen. Ska nästan hälften av elproduktionen bort, kan vi minska elanvändningen med nästan hälften också. Fast frågan är vad som ska bort? All gatubelysning? Hälften av industriproduktionen? Alla hushållsapparater? Elektriskt ljus på kontor och i hemmen? Miljöpartister vet mycket väl att el från kärnkraft inte kan ersättas med el från sol och vind. Så dumma, okunniga och avstängda från omvärlden kan de inte vara att de inte vet det. Därför vet de också att alternativen till svensk kärnkraftsel är importerad kärnkraftsel, importerad eller inhemsk fossilel, samt kraftig minskning av elanvändningen. Det sistnämnda alternativet kräver dessutom sannolikt stora ingrepp från en stark stat, som ransonering av den el som finns tillgänglig. Miljöpartisterna borde avkrävas svar på vilket av de tre alternativen de egentligen vill genomföra. De vet att sol och vind inte är ett alternativ. Om svenska journalister gör sitt jobb, ställer kräver de också svar innan riksdagsvalet. Tyvärr är risken stor att de svenska journalisterna kommer att fortsätta att inte sköta sina jobb just när det gäller Miljöpartiet.

Gillar

Kommentarer