Den som hatar ekonomisk tillväxt hatar också människor. Den som inte vill att ekonomin växer i minst samma takt som befolkningen, vill ju att de flesta eller alla människor ska få det sämre. Det vill bara en människohatare. Visserligen är det möjligt att tillväxthatare faktiskt accepterar att BNP per capita är konstant, men det verkar inte troligt. Många av de argument som används mot ekonomisk tillväxt fungerar bara om det är tillväxt i total BNP som angrips. Och får inte den totala BNP växa, innebär det att en ständigt växande befolkning ska dela på en kaka som förblir lika stor eller minskar i storlek.

Miljöflummare är väl alla människohatare, och verkar liksom kommunisterna en gång i tiden förgrena sig i alltfler organisationer. Medan kommunisterna spred sig genom delning och få var med i mer än en organisation, verkar miljöflummarna kunna vara med i flera stycken samtidigt.

En av dessa organisationer är Steg 3. Tre medlemmar där, plus en präst, har fått in en debattartikel i Göteborgsposten. 

De inleder med "Vi lever alla på en planet där det blir allt tydligare att ekosystem och ändliga naturresurser sätter gränser. Gränser som inte är förhandlingsbara​". Vilket inte är sant. Det blir inte alls tydligare att miljöflummarna har rätt om att ekosystem och ändliga naturresurser sätter gränser som det inte går att förhandla om.

Miljöflummare beskriver jämt och ständigt en värld som få känner igen sig i. Om ens någon. Det är en värld där ekosystem håller på att kollapsa, miljöproblemen växer över alla bräddar, vi befinner oss i det sjätte massutdöendet och vi människor måste återgå till bronsåldersliv eller stenåldersliv för att rädda världen. Hur det nu skulle kunna vara en räddning att vrida utvecklingen flera tusen år tillbaka?

Det är inte det minsta märkligt att människor i opinionsundersökningar anser att det inte är något större fel med deras närmiljö men tror att det finns allvarliga problem överallt annars. Lomborg nämner en sådan undersökning i sin bok The Skeptical Environmentalist. Många tror på miljöflummarnas beskrivning av världens tillstånd, ser att det inte stämmer där de bor men tror det överallt annars finns allvarliga miljöproblem. Det är helt enkelt omöjligt att det överallt kan vara bättre än genomsnittet. Då är det genomsnittet det är fel på, vilket i det här fallet är miljöflummarnas beskrivning av världen och miljöns tillstånd.

Miljöflummarna presenterar heller inga bevis för sina påståenden. Ta till exempel det där med den sjätte massutrotningen som de påstår att vi befinner oss i. Den kända utrotningstakten är långt under vad som skulle behövas för att nå upp till en massutrotning. Miljöflummarna måste därför hitta på att det finns en okänd utrotningstakt som är mycket högre än den kända. Vilket skulle innebära att massor av okända arter utrotas varje år. Vilket leder till frågan: Var är kadavren? För några av dessa okända arter borde vara tillräckligt stora att lämna rester som är stora nog för forskare eller andra att hitta. Det hittas inga kadaver av nyligen utdöda, okända arter. Beskrivningen av en pågående, sjätte massutrotning är helt enkelt fel.

Försöker miljöflummarna någonsin komma med bevis, är det oftast den märkliga beräkningen av ekologiskt fotavtryck. Någon vetenskap ligger inte bakom. Snarare är den ett sätt att försöka jämföra äpplen, päron och apelsiner genom att räknar om den alla till clementiner. Visst går det att hitta på formler för att göra sådant, men vad skulle resultaten ha för betydelse? Enligt miljöflummarna visar de att det finns för många clementiner i världen, ungefär. Enligt en mer rimlig slutsats är beräkningarna strunt och flum.

Tydligen har järnmalm också blivit en resurs som håller på att ta slut. Jag har aldrig tidigare sett den räknas upp av miljöflummare bland sådant som snart tar slut. Annars är järn det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre, kisel och aluminium. Ska de som kommer strax efter järn; kalcium, natrium, kalium och magnesium, också snart kallas av miljöflummarna för bristämnen?

Om det börjar bli brist på ett material, går priset upp. Det kommer att leda till åtminstone en av två saker: 1) Försök att utveckla ersättningsmaterial 2) Letande efter och brytning av nya fyndigheter som blir lönsamma när priset går upp. Jag ser aldrig att miljöflummarna fattar det där. De verkar leva i en fantasivärld där stenåldern tog slut på grund av brist på sten och bronsåldern på grund av brist på brons. Det behövs ju inte ens brist på material och ökande priser för att uppfinningsrika personer ska hitta ersättningsmaterial.

Miljöflummarnas brist på verklighetsförankring visar också i deras upprepande av mantrat "Vi har bara en planet. Vi har bara en planet". Det har vi inte alls! Vi har ett helt solsystem inom räckhåll. Många asteroider innehåller till exempel ämnen och mineraler som vi behöver och tekniken finns för att utvinna dem och skicka dem till jordytan. Misslyckas miljöflummarna i sina försök att stoppa teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt, kommer vi antagligen inom några hundra år att ha tekniken att resa till de närmaste stjärnorna. Där kan finnas andra solsystem som har resurser vi kan använda.

Försiktighetsprincipen är väl den mest missbrukade principen i världshistorien. I Riodeklarationen återfinns den i princip 15, där det står "Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring". Nyckelfrasen där är "kostnadseffektiva åtgärder". I miljöflummarnas vantolkning av försiktighetsprincipen, ska vi ta till vilka vansinnigt dyra åtgärder som helst så fort det finns minsta misstanke om att något kan vara skadligt. Det där med att åtgärderna ska vara kostnadseffektiva, och helst också ha en liten möjlighet att ha verkan, vill miljöflummarna inte veta av. Det är därför vi ständigt ser förslag om kraftiga minskningar av användandet av fossila bränslen för att lösa det påstådda klimatproblemet.

Miljörörelsen har inte haft några större framgångar sedan Montrealprotokollet. Det beror huvudsakligen på att flummet och vetenskapsfientligheten har brett ut sig där. Jag misstänker att också före detta kommunister har brett ut sig där. När Montrealprotokollet trädde i kraft, var Sovjetunionen och dess imperium på väg att falla sönder. Snart skulle det stå klart för alla, som inte begrep det tidigare, att kommunismen är en inhuman och vidrig lära. Påstådda problem med miljö och klimat blev då en möjlighet för tidigare kommunister att fortsätta att angripa kapitalism, industrialism, marknadsekonomi och demokrati.

Liksom kommunismen var ett hot mot människor och miljö, är miljöflummet det. Världen blev nästan helt av med kommunismen där under åren 1989-91. Det är dags att vi också nästan helt blir av med miljöflummet! Vi behöver riktiga miljövänner som bryr sig om vad vetenskapen säger och föreslår lösningar som är realistiska, verkningsfulla och kostnadseffektiva. Dit hör INTE att sätta stopp för den ekonomiska tillväxt som gör världen till en bättre plats för en växande befolkning!

Gillar

Kommentarer

I dag, midsommarafton, är bästa dagen att göra bort sig. Eftersom inga tidningar kommer ut i morgon (så var det förr i alla fall), kommer det inte att skrivas om det förrän i övermorgon, eller till och med dagen efter, då många tidningar heller inte kommer ut på söndagar. Vid det laget är det stor chans att midsommaraftonens nyheter dränks i nyhetsflödet från dagarna efter. Det som publiceras idag kan i alla fall få uppmärksamhet. De två språkrören för Grön Ungdom skriver debattartikel och visar ännu en gång varför Miljöpartiet ska hållas utanför en regering av varje seriöst, ansvarigt och ansvarsfullt parti. Och bör hållas utanför riksdagen av väljarna. De anklagar alliansregeringen för att inte ha gjort tillräckligt för att ställa om transportsektorn. Regeringen har i själva verket gjort för mycket, till exempel med svamlandet om en fossiloberoende fordonsflotta. Ska skogar skövlas och en stor del av jordbruksmarken användas för produktion av biobränslen i stället för livsmedel? Eller ska biltrafiken kraftigt minska, vilket bland annat innebär svårigheter att få fram varor till affärer och svårigheter för vanligt folk att frakta hem varor från affärerna? Bensinpriserna måste höjas kraftigt, tycker de två språkrörsflummarna. Vilket skulle leda till stora problem för alla som inte bor centralt i stora städer och alla som regelbundet behöver transportera något eller köra barn till aktiviteter. Vilket ännu en gång visar att Miljöpartiet är intressepartiet för barnlösa i stora städers innerområden. Alltså de som åker buss eller tunnelbana inne i staden och aldrig kommer i kontakt med naturen och vet hur den fungerar. Kollektivtrafik och järnväg ska byggas ut, tycker de två också. Vilket låter bra på papperet, men vi har inte resurser att bygga järnväg till varje litet samhälle och frekventa bussturer till varje by. De flesta utanför stadscentrumens kollektivtrafik behöver bil. Miljöpartister är typiska med att föreslå kostsamma åtgärder utan en tanke på lönsamhet eller varifrån pengarna ska komma. Eller att bortslösade resurser på ett område leder till minskande resurser på andra, och kanske mer angelägna, områden. En omställning till 100 % förnybar energi (en term som i sig är osaklig och ovetenskaplig) detta århundrade är en 100-procentsgaranti för enorma problem med elförsörjning. Vindstilla vinternätter kommer elproduktionen långt ifrån att vara lika stor som behovet. Även vid andra tillfällen kommer behovet att vara större än produktionen, när det är vindstilla,  mulet och/eller natt. Vad har miljöpartisterna egentligen tänkt sig? Elransonering? Slumpmässig bortkoppling av industrier och hushåll från elnäten? Något annat minst sagt otrevligt? Energimyndigheten är ingen riktig myndighet. Den är ett statligt propagandaorgan för miljöflum och vindkraft. Till råga på alla har den letts av kärnkraftshataren Tomas Kåberger, som bland annat ljög om missbildade foster efter haverierna i Fukushima. Detta uttalande fick han senare ta tillbaka, eftersom det var så uppenbart felaktigt. Kärnkraft är ett säkert, miljövänligt och ganska billigt energislag, och har en ljus framtid om bara förnuft, sans och vett får styra, i stället för miljöflum. Miljöpartiets energipolitik är däremot gammal, dyr och dysfunktionell. Den borde inte ha någon framtid i Sverige. Införs den, är det Sverige som inte har någon framtid. På tal om kärnkraft och miljöpartister, så har Åsa Romson skrivit en debattartikel om att Vattenfall köper kärnbränsle från ett ryskt bolag. Ett köp som verkligen är politiskt inkorrekt i dessa tider, men kanske är det företagsekonomiskt vettigt? Kärnkraft är ett självklart inslag i en miljömässigt hållbar energiproduktion. Bortsett från att "energiproduktion" är ett ovetenskapligt uttryck, då energi inte kan skapas eller produceras. Nåja, den kan i alla fall omvandlas, och därför kan vi anse att olika former av energi kan produceras, från andra former. Vindkraft är däremot inte alls miljömässigt hållbar. Den har stor miljöpåverkan, förmodligen större än något annat energislag utom kolkraft. Den är inte alls hållbar, ur någon synvinkel. Den använder stora mängder ändliga resurser för väldigt lite elproduktion. Den producerar inte det som behövs när det behövs. Ett ägardirektiv om att leda utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion innebär självklart ett direktiv om att utveckla och modernisera kärnkraften. Och lika självklart ett direkt om att låta bli vindkraft. Romson bråkar bara utifrån sina vanföreställningar, sitt religiösa miljöflum, och inte utifrån något sakligt eller vetenskapligt perspektiv. På tal om kärnkraft, Vattenfall och kärnbränsle från Ryssland, så har en av Vattenfalls chefer skrivit ett svar på en anklagelse från Greenpeace om att ryskt kärnbränsle ska dominera i framtiden. I uppskattningsvis 99 % av fallen är en anklagelse från Greenpeace ett kvitto på att man gör något rätt och verkar för mänsklighetens bästa. Eller är det kanske 100 % av fallen? Greenpeace är en samling av människohatande aktivister som vill såväl mänskligheten som natur och miljö ont. Vill vi, till skillnad från Miljöpartiet och Greenpeace, att människor ska ha det bra, behövs det tillräcklig produktion av el. Vill vi, till skillnad mot Miljöpartiet och Greenpeace, att elproduktionen ska ske med så lite miljöpåverkan som möjligt, är el från kärnkraft en självklar del av elproduktionen. Det är rimligt att företag som sköter kärnkraften prövar bränsle från olika leverantörer, för att få bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris. Även om det just nu är oetiskt och politiskt inkorrekt att handla från och med Ryssland, behöver det ju inte alltid vara så. För övrigt finns det många moraliskt tvivelaktigt styrda länder som svenska företag gör affärer med, utan något större uppmärksamhet. När det gäller kärnbränsle, handlar det mest om att kärnkraftshatare griper varje halmstrå för att föra fram sitt människo- och miljöfientliga budskap.

Gillar

Kommentarer

Det här borde inte behöva påpekas, men: Att ett parti har miljö i partinamnet, betyder nödvändigtvis inte att det har en politik för bra miljö. Att ett parti är berett att satsa mer pengar än alla andra partier på påstådda miljöproblem, innebär inte nödvändigtvis att det har bästa miljöpolitiken. I Sverige är det tvärtom, vilket i alla fall moderaten Christer Fjellner har insett. Vi har i riksdagen ett parti som heter Miljöpartiet. Och som står för den sämsta miljöpolitiken av alla riksdagspartier. MP vill att vi satsa enorma resurser på överdrivna eller påhittade problem. Vilket naturligtvis tar resurser från verkliga problem. MP vill att vi snabbt ska avveckla kärnkraft, som är ett säkert och miljövänligt energislag. Vad vi än ersätter med, kommer fler människor att dö för att tillfredsställa vårt energibehov, och miljöpåverkan kommer antagligen att öka. Resurser bör användas så effektivt som möjligt. Det borde vara självklart, men i alla fall Miljöpartiet håller inte med. De vill slösa bort resurser. Till exempel försöka ersätta kärnkraft med vindkraft är slöseri med stål, betong och pengar. För att producera 1 TWh el, använder vindkraft betydligt mer stål och betong än kärnkraft. Dessutom kostar den samhället mer. Otroligt nog vill tydligen Socialdemokraterna också slösa bort resurser. De tar inte avstånd från Miljöpartiets förslag, utan står delvis för samma politik och kan tänka sig ett regeringssamarbete med partiet. Tidigare generationer av socialdemokrater vill utveckla välfärden. De vänder sig väl i sina gravar när de ser att nuvarande generation vill avveckla den och samarbete med ett parti som är fientligt inställt till utveckling och teknik. Inte ens alla moderater verkar begripa att Miljöpartiet absolut inte går att samarbeta med när det gäller energi, ekonomi och miljö. Det behövs fler politiker som Fjellner. I alla partier som inte har miljö i namnet.

Gillar

Kommentarer